Tillväxtverket: Elbrist hämmar befolkningsökning och arbetsmarknaden

När Tillväxtverket tog fram en rapport för att visa på vikten av för myndigheter att jobba med framtidsscenarier, behandlade den ett aktuellt ämne:  regionala effekter som kan bli resultatet om en ökad efterfrågan på el inte kan tillgodoses.

Rapporten har redan uppmärksammats av DN och sajten Nyheter Idag, som använder rapporten till att sälja in sin sitt erbjudande att teckna el-abonnemang med kärnkraft som energikälla.

De branscher som ingår i analysen är tillverkningsindustrin, byggindustrin, transportsektorn samt informations- och kommunikationsbranschen.

Även om rapporten är ett sätt att visa hur framtidsscenarier fungerar, så är Tillväxtverkets fyra scenarier skarpa:

effekterna på näringslivet
Elbehovet ökar från dagens 126 TWh till 150 – 200 TWh år 2040. Näringslivet i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne riskerar att ”inte kunna expandera i den takt de önskar eller att nyetableringar av, framförallt, energikrävande företag och branscher inte är möjliga. Detta ”påverkar konkurrenskraften bland företagen på sikt och även regioners förmåga att attrahera nya företag och branscher”.

effekter på befolkningsutvecklingen?
Enligt Svenska kraftnät är ”befolkningstillväxten den största drivkraften för ökad elanvändning.
SCB räknar med 11,5 miljoner människor i Sverige till år 2040. Behovet av el för nyproduktion av bostäder utgör en kritisk faktor. Befolkningen i de analyserade regionerna, Mälardalen, Västra Götaland och Skåne beräknas kunna bli mellan 0,6 och 2,0 procent lägre år 2040 till följd av kapacitetsbrist. Arbetsmarknaden ”beräknas krympa totalt” på grund av den mindre befolkningen. Tillväxtverket pratar om en minskning på 0,2 – 0,6. Branscher som drabbas är företag inom offentliga tjänster som utbildning samt vård och omsorg, samt byggindustrin, handel, hotell och restaurang.

elektrifiering av fordonsflottan
Tillväxtverket räknar med att transportsektorn förväntas bidra till ökad elanvändning. Enligt Svenska kraftnät räknar med en ökning av elanvändningen med runt 12 TWh per år. Byggs inte kapacitet 1 700-5 000 färre sysselsätta.

vad har det kostat att vänta med investeringar i eldistributionen?
En framtid med elbrist ”kan hämma såväl omställning som utvecklingsmöjligheter för näringslivet”. Växande städer och stadsregioner ”kan påverkas negativt”.
Kapacitetsbegränsningarna för näringslivet skulle ge störst påverkan på arbetsmarknaden.

En lägre befolkningstillväxten skulle stå för mellan 10 och 20 procent av den totala effekten, beroende på region.

Kapacitetsbegränsningarna för näringslivet skulle ge störst påverkan på arbetsmarknaden. Den lägre befolkningstillväxten skulle stå för 10 – 20 procent av den totala effekten.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk