Så ska KD, M, L & SD samarbeta och kommunicera

För alla frågor som de fyra partierna ska driva tillsammans bildas ”samarbetsprojekt” där partierna deltar på lika villkor. Varje samarbetsprojekt med ”specificerat syfte, uppdrag och innehåll”.

Samarbetsprojekten leds av det ansvariga statsrådet samt statssekreterare. Projekten handläggs av tjänstemän från alla fyra partier i Regeringskansliet. Det innebär alltså att SD får tjänstemän i Regeringskansliet.

Samarbetsprojekten som ska drivas fram till budgetpropositionen 2024 är:

* tillväxt & hushållsekonomi
* kriminalitet
* migration & integration
* klimat & energi
* hälso & sjukvård
* skola
Projekten kan bytas ut inför varje budgetår, efter beslut från partiledarna.

För samarbetsprojekten finns en samordnad planering för extern kommunikation. Men alla partier ska kunna vara avsändare. Annars krävs ingen gemensam kommunikation.

Partierna har dock kommit överens om direktiv för hur kommunikationen ska ske:

”Samarbetspartierna bidrar till gott samarbetsklimat genom att uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare”.

Och vidare:

”Eventuell offentlig diskussion utifrån meningsskiljaktigheter i sakfrågor mellan samarbetspartierna ska emellertid bejakas, som en naturlig del av den öppna, demokratiska samhällsdebatten i ett fritt samhälle”:

Alla partierna ingår en budgetöverenskommelse, som ”bygger på förutsättningen att budgetramverket ligger fast och att budgeten beslutas i sin helhet”.

De fyra partierna ska upprätta samordningskanslier på Statsrådsberedningen som ska fungera som plattformar för förhandling och beredning mellan partierna och Regeringskansliet. Samordningskanslierna ”bör vara organiserade för förhandlingar på flera nivåer”.

Handläggare eller politiskt sakkunniga får mandat att förhandla samarbetsområdena.

Ett inre kabinett inrättas bestående av partiledare från de fyra samarbetspartierna.

Hur ska då SD säkra att partiet får igenom sin politik?

M-ledaren Ulf Kristersson berättar på en presskonferens att SDs tjänstemän ska vara med från början i samarbetsprojekten och att gruppledare, ledamöterna i finansutskottet och att partiledarna ska träffas regelbundet för att ”se till att vi lever upp till vår överenskommelse”.

När SD går in som regeringsunderlag uppstår frågan om hur partiet ska jobba i riksdagen. En fråga gäller interpellationerna, om SD ska kunna pressa statsråd även i regeringen de samarbetar så tätt med.

”Om jag hinner tänkte jag faktiskt sätta mig med det i eftermiddag, men det blir en följd av samarbetsområdena, man kan titta på hur man gjort tidigare, det är inte satt riktigt än”, säger Henrik Vinge, gruppledare för SD.

Har ni haft någon insyn i eller något inflytande över tillsättningen av statsråden?

”Vi har sagt att vi inte ska prata om det”.

Klart är dock att SD får inflytande över utnämningarna vad gäller personer som ska delta i samarbetsprojekten, såsom utredare.

Det står  att läsa i överenskommelsen:

”Regeringen kommer under mandatperioden pröva företrädare eller motsvarande från samarbetspartierna med exakt samma krav utifrån meriter som alla andra sökanden till poster under regeringens utnämningsmakt”.

En SD-politiker kan alltså bli landshövding, men SD tycks inte kunna var med och utnämna exempelvis landshövdingar.

Vad gäller EU-frågor ska SD ”informeras om innehållet i regeringens faktapromemoria inför beredningen av EU-ärenden i riksdagen”, informationen ska ges före beredning i EU-nämnden.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk