Klart med 799 miljarder till infrastruktur – handelskamrarna tror inte det räcker

Riksdagen har fattat beslut om en ekonomisk ram à 799 miljarder för infrastruktur 2022-2033, men med tre reservationer från oppositionen. Men regeringskrisen kan påverkar var pengarna hamnar och kostnadsökningarna kan äta upp pengarna, tror Stockholms handelskammare och Västsvenska handelskammaren.

Januaripartierna har kommit överens om 799 miljarder kronor fördelade på 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar, 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet, inklusive utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg samt 52 miljarder kronor till investeringar i ”vissa väg- och järnvägsprojekt”, men då finansierat genom trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen:

”Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur” och tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar”.

”Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen”.

”Trafikverkets anslagskredit bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar”.

En organisation som engagerar sig mycket i infrastrukturfrågor är Stockholms handelskammare där Carl Bergkvist, är näringspolitisk expert.

– Det har varit omdebatterat om de nya stambanorna ska ligga med i ramverket. Efter förhandlingar mellan Januaripartierna hamnar de inom ramen. Vår analys är att det riskerar att äta upp mycket av investeringsutrymmet för andra objekt. Det är olyckligt, säger han.

Carl Bergkvist funderar också kring hur pengarna generellt ska räcka till. Ramavtalet bygger på 2017 års penningvärde. Men fyra år senare har infrastruktur blivit allt dyrare.

– Då räcker inte pengarna till objekten som redan är beslutade och järnvägar och vägar kommer att befinna sig i allt sämre skick. Beslutade projekt riskerar att försenas eller får skjuta upp eller hitta annan finansiering som lån. Vi behöver ta en diskussion om vilket skick vi vill ha vårt transportsystem i. Det duger inte att vägar och järnvägar förfaller.

Vad innebär regeringskrisen?
 – Nu ska regeringen fatta beslut om direktiv för åtgärdsplanering till Trafikverket utifrån riksdagens beslut. Vår analys är att det kommer att kunna ske. Regeringen är fortsatt fullt beslutsför. Jag utgår ifrån att man hanterar det i närtid. Annars kommer Trafikverket behöva planera på eget initiativ och då försvinner mycket av den politiska styrningen.

Och om det blir nyval och ny regering?
 – Blir det en borgerlig regering kan flera projekt byta inriktning, som höghastighetsbanan som KD, SD, L och M inte vill ha. Då kommer det projektet att dräneras på pengar. Även frågan om Arlanda och Bromma som inte ligger i proppen och kommer att ändra färdriktning i grunden för att bevara Bromma till dess att Arlanda fått nödvändig kapacitet. Det kan hända ganska mycket och det blir intressant att följa, säger Carl Bergkvist.

Hur viktig har infrastrukturfrågorna varit för den befintliga regeringen?
 – Tomas Eneroth (infrastrukturminister, S) har jobbat på bra och infrastrukturfrågorna är viktiga för hela landet.  Jag utgår ifrån att en annan regering kommer att ha ett ordentligt engagemang i de här frågorna. Det är också laddade frågor om vilken typ av transportslag man vill satsa mest på. Lyssnar vi på oppositionen, låter det som de mer vill prioritera annorlunda. Exempelvis vill flera partier öka pengarna för vidmakthållande av vägarna.  Men det kommer inte att påverka själva ramen i den här nationella planen.

Och hur skulle en konstellation bestående av C, V, MP och S påverka infrastrukturfrågorna?
 – Jag skulle säga att C och V, är tillräckligt överens. Då fortsätter vi på den inslagna vägen, särskilt om även MP är med i konstellationen.

Markus Ottemark, är ansvarig för infrastruktur på Västsvenska handelskammaren. Han säger:

– Vi tycker att det är bra att ramen har höjts rejält. Samtidigt är det bekymmersamt att kostnaderna har ökat så mycket. Även om ramen har höjts, får man inte mer infrastruktur för pengarna. Den blir bara dyrare och dyrare. Så det är viktigt att man gör något åt kostnadsökningarna.

Själva infrastrukturpaketets innehåll verkar Västsvenska handelskammaren ganska nöjd med.

– Det är bra att stambanorna delvis ligger med. Men vi hade velat att höghastighetsbanorna hade brutits ut (och finansierats på annat sätt). Göteborg-Borås finns med i planen och Nordvästra stambanan, Göteborg-Alingsås. Men vi ser gärna att helheten byggs också. Vi får veta mer om enskilda objekt när Trafikverket kommer med sina förslag.

Hur kan regeringskrisen påverka infrastrukturinvesteringarna?
 – Klart att vi funderar lite på det. Vi vet till exempel att den nuvarande regeringen är mer positiv till nya stambanor, samtidigt som Moderaterna här vill prioritera Nordvästra stambanan. Vilken konstellation som än regerar, finns bra och mindre bra saker på infrastrukturområdet. Här har vi de största bristerna på järnvägssidan. Där har den nuvarande regeringen en ambition att bygga ut järnvägen, även om de inte har gjort det i den takt vi hade tänkt oss. Där har vi mer frågetecken kring oppositionen.  Där vet vi att de är mer intresserade av saker som att bygga ut laddinfrastrukturen.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk