Borgerlig Framtid: Så skapar vi en riktigt jobbskapande näringspolitik

Att ha en progressiv jobbskapande näringspolitik var en politisk toppfråga när Alliansen tillträdde regeringsmakten efter valet 2006. Enligt officiella beräkningar skapades också närmare 100 000 arbetstillfällen som en följd av Alliansens fyra jobbskatteavdrag, sänkt arbetsgivaravgift för unga samt införandet av Rot och Rut. Detta var bra när det genomfördes. Men det var då.

 

Under Alliansens sista år och den nya regeringens första år har kraftfulla åtgärder för en jobbskapande politik lyst med sin frånvaro. Även Folkpartiets utspel om behovet av en skattereform häromdagen (DN den 9 nov) handlar enbart om ytterligare jobbskatteavdrag, sänkt bolagsskatt och höjd moms. Där finns inte ett ord om att sänka företagens kostnader för arbetskraft, vilket är ytterst märkligt eftersom jobbskapande åtgärder borde vara än viktigare nu när det anländer tusentals asylsökande till Sverige varje dag och behovet av nya arbetstillfällen är större än någonsin tidigare.

 

Att skapa nya arbetstillfällen är så viktigt att det borde anses vara tjänstefel av politiker att inte prioritera detta mer än hittills. Fördelarna för samhället inkluderar:

 

1. Inkomst för arbetstagaren

2. Meningsfull sysselsättning för arbetstagaren

3. Ökad produktionsresurs för företaget

4. Inkomstskatt till kommunen och staten och, indirekt

5. Momsintäkter till staten genom arbetstagarens ökade konsumtion

 

alternativet till att skapa ett arbetstillfälle är

1. arbetstagaren förblir utan arbete och arbetsinkomst

2. arbetstagaren saknar meningsfull sysselsättning

3. kommunen har en kostnad för bidrag till arbetstagaren,

4. arbetstagaren konsumerar mindre

5. arbetstagaren riskerar att må dåligt.

 

Det är därför märkligt att riksdagspartierna inte tar jobbskapande näringspolitik på större allvar. Borgerlig Framtid vill däremot ta krafttag för att få en riktigt jobbskapande näringspolitik. En politik som bland annat innefattar följande åtgärder:

 

rejält sänkta arbetsgivaravgifter för alla företag
Arbetsgivaravgifterna består av en rad olika försäkringsdelar (ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeförsäkring, m.fl.) som fyller en viktig funktion för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Dessa ska vara kvar. Men den allmänna löneavgiften – som i år utgör 10,15 % av arbetsgivaravgifternas totala 31,42 % – fyller inget särskilt syfte utan går rakt ner i statskassan. Det är bättre att dessa pengar går till nya arbetstillfällen. Borgerlig Framtid vill därför ta bort den allmänna löneavgiften helt och därmed reducera arbetsgivaravgifterna till 21,27 %. Det skulle minska lönekostnaderna rejält för alla företag och istället ge utrymme att kunna anställa fler medarbetare. I den mån företaget inte nyanställer så förbättras företagets möjligheter att höja lönerna för befintliga medarbetare och/eller stärker företagets internationella konkurrensmöjligheter.

 

helt borttagna arbetsgivaravgifter för den först anställde
För att få fart på nyanställningar behöver det även ges incitament till små företag att kunna anställa personal. För den först anställde i egenföretag vill Borgerlig Framtid därför låta företaget helt slippa arbetsgivaravgifterna under dennes första anställningsår. Centerpartiet har lagt ett liknande förslag, men begränsade lönenivån till 18 000 kronor per månad. Vi vill istället att förslaget ska gälla för månadslöner upp till 35 000 kronor. Det måste finnas utrymme för företagen att kunna anlita någon med erfarenhet och kompetens.

 

reformera LAS
I en, för företagen, allt mer internationellt konkurrensutsatt marknad och med allt större variationer i kunskap och erfarenhet hos arbetstagarna, måste möjligheterna att kunna få arbete med enklare uppgifter och kortare löptid utökas. Vi vill även få bort det missbruk av LAS som många företag ägnar sig åt när de använder sig av olika vikariat- och projektanställningar i stället för att erbjuda en fast anställning, som det finns lagstadgad rätt till. Borgerlig Framtid vill således reformera LAS så att det ska vara enklare att både anställa och kunna avsluta arbetstillfällen och samtidigt förbättra villkoren för arbetstagarna.

höjt grundavdrag och borttagen värnskatt
För att skapa ett hållbart skattesystem vill Borgerlig Framtid både höja grundavdraget på inkomstskatten och ta bort värnskatten. Höjt grundavdrag ger fler människor – inklusive pensionärer – en större behållning av även en mindre inkomst. Att arbeta ska löna sig, även om man arbetar deltid eller har timanställning. Att ta bort värnskatten är dessutom nödvändigt för att kunna attrahera specialister och experter att arbeta och bo i Sverige.

Att dessa föreslagna åtgärder initialt kommer att medföra minskade intäkter för staten och kommunerna är vi i Borgerlig Framtid väl medvetna om. Det vill vi bland annat hantera genom att:  

 

• Ränteavdraget sänks till att omfatta räntekostnader på maximalt 50 000 kronor per år.

• Där så är möjligt ska kombinationen bidrag + lån, istället för enbart bidrag, införas inom socialförsäkringssystemet. Detta på ett liknande sätt som CSN tillämpar för studerande.

• Statens och offentliga myndigheters omfattning ska rationaliseras och minskas. Exempelvis kommer en omdaning av Arbetsförmedlingen och en reducering av antalet riksdagsledamöter (från 349 till 249 stycken) att ge betydande besparingar.

 

De jobbskapande åtgärder som här har presenterats kommer att följas av fler. Vi i Borgerlig Framtid vet nämligen att en progressiv offensiv näringspolitik är av yttersta vikt för att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en välmående välfärdsstat.

Anders Königsson,ordförande Borgerlig Framtid
Bo Hansson, vice ordförande Borgerlig Framtid